Midsommarstång

Varför dansar vi runt en stång på midsommar?

En midsommarstång har de flesta sett, men det är inte alla som har varit med och dansat runt en. Sång, musik, dans och lek runt midsommarstången hör till sommarens stora tradition – midsommar. Här får du veta allt om den berömda stången.

Midsommarstångens ursprung

Midsommarstången – eller majstången – kom med största sannolikhet hit till Sverige med invandrande tyskar någon gång under medeltiden. I de germanska länderna fanns en tradition att smycka – ”maja” – sitt hem med gröna blad och blommor för att markera vårens ankomst, därav namnet majstång. I början av maj månad var det svårt att hitta blommor och blad här uppe i norden och majstången sammanfogades med midsommar. Sång, musik, dans och lek vid midsommar har sannolikt funnits sedan mycket länge, men sett olika ut i olika tider. Att dansa runt stången finns belagt från 1700-talet.

Det har funnits en stor variationsrikedom när det gäller såväl själva midsommarfirandet som midsommarstängernas utseende och traditionerna har under årens lopp förändrats. Under 1900-talets början, med hembygdsrörelsens framväxt, blev firandet allt mer institutionaliserat.

De sånglekar som idag sjungs och dansas på midsommar – och jul – kan vara flera hundra år gamla. De äldsta källorna är från 1600- och 1700-talen, men flera har troligen funnits i muntlig tradition sedan länge. De har tidigare brukats av barn, ungdomar och vuxna. Idag står ofta barnen i centrum. Sånglekarna har funnits i stor variationsrikedom, men under 1800- och in på 1900-talet standardiserades texter och melodier, bland annat genom tryckta förlagor. En idag mycket populär visa är ”Små grodorna”, som är av något yngre datum. Melodin kan jämföras med en militärmarsch från franska revolutionen. Den svenska texten har med största sannolikhet tillkommit på Slöjdseminariet Nääs i början av 1900-talet, där det anordnades sånglekskurser för lärare från hela landet. Verksamheten vid Nääs har haft stor betydelse för att sprida de gamla sånglekarna och för hur dagens midsommarfirande ser ut.

En lövad stång, dans och lekar

Midsommarfirande med lek och dans arrangeras av föreningar och kommuner över hela landet på midsommarafton och ibland på midsommardagen. Midsommarstången kan se olika ut, men består oftast av en lövad stång som korsas med en kortare tvärslå. Denna smyckas med blomsterkransar och binds samman med stångens topp. På en del platser är själva resningen en händelse i sig. När stången är rest samlas deltagarna i en eller flera ringar runtomkring. En musikant eller en dansledare leder dansen och lekarna, ofta till fiol eller dragspel. Vanliga ringdanser eller sånglekar är till exempel ”Räven raskar över isen”, ”Vi äro musikanter”, ”Karusellen” och den mest kända ”Små grodorna”. Dansen kan avslutas med ”Raketen” som innebär en signal till uppbrott.

Offentliga tillställningar arrangeras ofta av lokala hembygds-, folkdans- eller idrottsföreningar. Andra förekommande inslag är exempelvis folkdansuppvisning, folkdräkter, långdans, tävlingar och lekar, allsång, lotterier, kaffe, korv med bröd och fiskdamm med godispåsar för barnen. Sång och dans runt midsommarstången förekommer även i villaträdgårdar och i olika privata sammanhang, ibland till tonerna av inspelad musik på olika medier.